Nov 212019
 

Vi har varit i Rom, på orientering. Tre etapper.
Vi gillar ju verkligen att springa utomlands, också! Varför det då? Här kommer svaret:
Etapp ett var en kvällssprint i en park i de södra delarna av Rom. Gemensam start, pannlampa och ganska lätt orientering – och snabb. Kul!
Till etapp två fick vi ta tåget en timme, till Cerveteri. När vi kom dit blev vi alldeles tagna: vi skulle springa på och omkring etruskernas 2300 år gamla gravar! Så häftig miljö! Som Kristina från Klyftamo sa (tänk dig rejäl
västgötska): ”Kollegorna på länsstyrelsen blev helt chockade när jag berättade om var vi sulle springa – det sulle aldrig gå hem i Skövde!”
Etapp tre var i de centrala delarna av Rom: på gator, i gränder, förbi Pantheon, förbi Spanska Trappan, mitt emellan jättestora svarta bilar med mörka rutor, mitt bland en massa turister… För Annette som startade tidigt var det lite halt, men för Nisse som startade senare var det säkrare.
Men det är ju inte bara orientering på en sån här resa: vi promenerade, åt gott och spännande, träffade svenska och ickesvenska orienterare, såg saker och platser vi aldrig skulle sett annars, skrattade åt våra egna och italienarnas språkproblem och vi njöt av att gå i t-shirt och fika utomhus,
med en lite espresso.
Nu funderar vi på vart vi ska springa utanför Sverige nästa gång…

Bilderna är från Cerveteri – jag är inte säker på att vi någonsin haft TC på flera tusen år gamla gravar tidigare….

Annette och Nisse

  En kommentar till “Rom-OL …”

  1. Tack för denna berättelse! Man drömmer i November vädret och önskar man varit där!