Så äntligen hade det blivit dags för årets utlandsläger. Liksom förra året så var det Spanien som gällde efter diverse omröstningar i höstas. Fast för att få det varmt o gôtt så åkte vi denna gång till södra Spanien. Dessutom var det några som ville vara borta längre än förra årets läger. Så avresa 1 var onsdag v.10, åtta personer och avresa 2, tre personer var fredag v.10. Hemresan för alla VSK:are skedde lördag v.11.

Den stora avresedagen, nu var det dags. Staffan körde Trollhättebilen innehållande förutom föraren Jonas, Robert och jag. Värsborgs gänget var Anders C förare, Tommy, Jesper och Mikael. Vädret denna morgon var kallt och regnigt som vanligt denna vår?. Därför var det stora förväntningar på sol och värme i söder. Väl framme på Landvetter växlade vi till oss den nya valuta Euro, en Euro kostade då 9,16 kronor. När det var avklarat fick vi vänta en stund på Värsborgsbilen. Så när de hade anlänt och fixat pengar checkade vi in.

Efter det så var det dags att se om det var en ökad säkerhetskontroll efter det som hände i USA den 11 sept. Vad ska man säga om det, det var kanske en liten ökning. Jag hade dock råkat lägga min sjukvårdsväska i handbagaget. Väskan innehöll sax och kniv, vilket jag inte tänkte på när jag packade kvällen innan. Dessa föremål syntes tyvärr på dataskärmen när ryggsänken åkte igenom på röntgenbandet. Jag blev då stoppad och fick lämna ifrån mig saxen och kniven.

Nu var det bara och vänta på att vi skulle få gå ombord på planet som skulle ta oss till Frankfurt. Några köpte sig nu lite frukost andra gick omkring o spanade. Så blev det dags att gå ombord. Efter den obligatoriska säkerhetsgenomgången var det dags att lyfta. Väl uppe i luften så blev vi serverade en utsökt tre rätters måltid dock i miniatyr. Mellanlandningen i Frankfurt gick smärtfritt så vi var snart uppe i luften igen där vi fick en ny miniatyrmiddag att vräka i oss. Denna resan blev dock ganska skakig då vi skulle passera över en av flera bergskedjor på rutten till Malaga. Detta gjorde att piloten fick ta en liten omväg för att flygningen skulle bli lugnare. Resten av resan till Malaga avlöpte utan problem, nu var det bara att se om det var 20 grader som piloten sa att det skulle vara och ännu viktigare om alla hade fått med sitt bagage.

Alla hade nu hittad sitt bagage. Reiseleiter Tjernberg tog spetsen och drog iväg mot hyrbilsfirman. Men när vi kom fram till deras kontor så hade dom flyttat firman. På en lapp stod ett telefonnummer. Vi ringde dit och dom kom och hämta oss med buss. Vi kvitterade ut två stycken Renault Scenic. Efter att vi delat upp oss i de bägge bilarna väntade en dryga 20 mil lång bilresa. Vi hade inte kommit långt då Jespers telefon börjar ringa. Det var Tommy i den andra bilen, vi fick order om att stanna för ett matintag. Inte helt oväntat skedde detta på närmaste Gyllene mås. Därefter rullade vi vidare mätta och glada.

Vi närmar oss nu slutet av resan och det börjar bli dags att handla, vi chansar på att det ska finnas någon öppen matbutik i staden Vejer. Vejer ligger beläget på toppen av ett berg vägen dit var smal och brant. Vi hittade inga öppna affärer där. Bara en liten rondell som vi tydligen körde fel i . För vägen blev bara smalare och smalare. Det hela slutade med att Carlsson och Tjernberg fick varsin backlektion i den högre skolan. Vi fick ta samma väg ner som vi kom. Däremot hittade vi en butik i Barbate som skulle stänga nio och klockan var ju kvart i. Men vi fick inte komma in och handla. De i den andra bilen hade sett en annan matbutik så vi åkte dit och handla istället.

Nu skulle det ju bara vara att följa strandvägen och sen svänga vänster i Sahora. Det låter som den simplaste sak i världen. Så var det tyvärr inte. Efter att ha åkt igenom Sahora ett par gånger hade vi tre vägar att välja på. Staffan går in på en restaurang och frågar. Han får till svar att det är bara två kilometer och sedan vänster. Vi chansar och tar en utav vägarna, det är de sämsta vägarna jag åkt på. Men tro det eller ej men vid vägens slut så ligger faktiskt vårat ställe.

Väl där uppstod snabbt nästa problem nämligen boendet. Vi hade bokat två stora stugor men fick två mindre och en liknande. Dessutom var de båda bäddsofforna trasiga i de mindre stugorna och i den större luktade det rutten fisk i kylen. Så kunde vi ju inte bo så vi fick istället tre lägenheter och en utav de mindre stugorna. Efter mycket strul fick vi äntligen gå och lägga oss.

Efter en god frukost och inritning av dagens första träningspass bar det iväg mot träningsskogen. Vilken skog sen, helt sagolik. En njutning att träna och slippa de sura blöthålen och tråkiga grönområden. Det första passet kunde dock ha gått bättre för några av oss värst gick det för Mikael som fick en bristning i vaden. Jag och Staffan fick stora skavsår på hälen

Dagens andra träning var 50 minuters löpning på stranden. Fredagens långpass skedde delvis utan karta på det området som angränsade gårdagen träning. Dryga två timmar tog passet att genomföra också detta pass i 20 graders värme och sol. På eftermiddan var det dags att ta fram kompassen och orienteringstekniken igen. Senare mycket senare på natten anslöt sig resterande lägerdeltagare Anders L, Peter och Gustav i en Opel Corsa.

Lördag morgon idag var det dags att åka och springa Andalusiska mästerskapet i budkavle. Vi hade tre lag anmälda till tävlingen och var garanterat den enda klubben som hade poliseskort till TC. Varför hade vi då poliseskort till TC? Jo det var nämligen så att efter en stunds letande efter skyltning till tävlingen i den lilla ort som tävlingen skulle gå så frågade vi helt enkelt en polis som stod och dirigerade trafik i en vägkorsning. Han sa att vi skulle följa efter och så blev det. Väl efter startskottet hade gått så var det VSK som dominerade. Inofficiella segrare blev VSK2 före VSK1. Tredje laget fick dessvärre utgå. Vi stannade kvar på TC för att kunna träna på tävlingskartan.

Enmansstafett stod på programmet för söndag förmiddag. Förutom alla Vsk:are så deltog också Sandvikens Ol-gymnasie elever och ledare i stafetten Och det var just en ledare som drog det längsta strået strax före Tommy nämligen Grant Bluett. På Eftermiddagen tränade vi på nytt i trakterna kring Barbate

Nästa veckas Träningar skedde på kartorna kring Barbate. Plus att vi åkte till Sevilla en dag för att träna. Det förmiddagspasset var ett pass att minnas för det många taggarnas skull några sitter nog fortfarande kvar. Och eftermiddagspasset för det många storkarnas skull. Träningen var även en prolog inför lägermästerskapet på fredag. Tommy visade gryende form genom att vara snabbast strax följt av Peter.

På fredag var det då dags för det prestigefyllda mästerskapet som ingen vill förlora. Det kanske var därför som man klagade på att man hade ont både här och var. I alla fall så var det Tommy som vann. På kvällen firade vi med att gå ut och äta på en av sydkustens berömda fiskrestauranger. Halva gänget provade på fisken medans några nöjde sig med mera välbekanta kötträtter. Senare på kvällen var det dags att packa för att det bara skulle vara att städa det sista före avfärd till flygplatsen i Malaga.

Hemresan gick hyggligt, fast den dominerades av förseningar på flygplatserna både i Malaga och Madrid. Väl framme i Göteborg så krånglade det ena av de två transportbanden. Vi stod först och väntade vid det ena bandet sedan sa en vänlig tjej i högtalaren att bagaget skulle komma in på vagn i andra änden av salen. Bara för att fem minuter senare säga bagaget kommer in på bandet i alla fall. Och alla som var med på planet rusade fram och tillbaka i salen. Alla VSK:are fick sitt bagage utom Jesper som saknade bägge sina väskor. Hans väskor hade blivit försenade i Köpenhamn och skulle skickas hem till honom så fort som möjligt..

Några minnesvärda meningar och inslag från resan. ”Det här är ju roligare än Liseberg”. Roberts kommentar om terrängen. Glenning testar med Peter Westerberg. Aporna på Gibraltars branta sluttningar. Seniores passageros embarcho, en kommentar som användes flitigt. Skavsåren som avlöste varandra. Alla olika vitaminkurer. Fyra av deltagarna badade i Atlanten. Vi ökade nog deras gasolförbrukning med några procent under våran vistelse. Det är säkrast att beställa extra Patatas fritas på restaurangerna. Skrämmande storkar.

Vid pennan

Tomas Johansson