Här kommer en liten sammanfattning ifrån en av årets verkliga kavlehöjdpunkter. Om ni vill veta hur det gick kan ni sluta att läsa och istället kontakta norska Emit. Dom har nämligen inte publicerat någon officiell resultatlista än, 4 månader efter tävlingen…..

Men vi tar det ifrån början.
I år planerade vi att för första gången i VSK:s historia ställa upp med två herrlag. Vi hade också förhoppning om att kunna bli bättre än 69:a, som var vår bästa placering sedan tidigare.

Självklart skulle vi också ha ett damlag, vilket vi inte ha haft de sista åren.

Anders Larsson var utsedd till kavleansvarig och han gjorde ett mycket gediget förberedelsearbete som bl.a. bestod i att ordna transporter, logi, planera mat, fixa fram gamla kartor över tävlingsområdet mm. Så när vi steg på bussen på lördagsmorgonen var vi ett väl förberett gäng. För egen del var det bara ett stort problem, nämligen en efterhängsen skada som hindrade mig att springa. Men man vill ju inte missa 10-mila så jag tog en plats i coach-laget. Till vår hjälp hade vi också den i coach-sammanhang mycket rutinerade Johan Fransson, TSOK, samt radarparet Tomas Stigsson – Klas Norlenius (TSOK resp.TSK). Ett stort tack till er! Vi riktar också ett stort tack till ”fixarna” Irene, Erling, Harriet och Bosse som bl.a. såg till att vi slapp gå hungriga.

Vi hade inte vistats länge i Surahammar förrän regnet började falla, och snart bestod hela målområdet av en härlig sörja. Detta bekymrade dock inte Martina och de 350 övriga tjejerna som gav sig iväg i damkavlen. Martina skötte sig mycket bra och kom in runt 100:e plats endast 5 min efter täten. Sedan fortsatte Jenny, Inger, Katarina och Jessica med jämna och stabila lopp, och laget sprang i mål på en fin 110:e plats.

Stämplingssystemet var som vanligt på 10-mila norska Emit, som inför årets tävling presenterade en intressant nyhet. Vid ett par kontroller på varje sträcka skulle man kunna få en direktrapport till mobiltelefonen i form av ett SMS med löparens placering och tid efter täten. Detta fungerade lika bra som övrig resultatservice, dvs inte alls! Redan under ungdomstävlingen blev det fel då löparna skulle kopplas ihop med rätt bricka, och sedan var snöbollen i rullning. Nya prototypbrickor började användas, men dessa var inte vattentäta, så det blev pannkaka av alltihop.

Som tur är minns jag lite av hur det gick i herrtävlingen…..

Förstalaget fick en kanonstart och Martin Ivarsson växlade som 16:e man.

Alexander Blom såg till att även andralaget fick en fin start, då han kom in som 74:e lag av 355 startande lag. För förstalaget fortsatte Peter W och Peter C med varsitt kanonlopp och Jonas, som fått äran att springa långa natten, fick gå ut som 9:e lag! Jonas klarade detta galant, även om han blev lite trött mot slutet och tappade några platser. Men det är väl inte så konstigt, då man får möta löpare i landslagsklass. På den 5:e sträckan åkte vi tyvärr lite neråt i listan, då Larse gjorde en liten bom. Men Anders C, Mikael T, Richard, Robert och Tommy gjorde alla bra lopp och vi slutade som 52:a. Därmed har vi en ny rekordnotering i VSK:s 10-mila-historia.

Andralaget som bestod av Alexander, Daniel N, Per A, Staffan J, Michael J, Johan Å, Mikael P, Anders L, Gustav E och Tomas J åkte lite upp och ner i listan. Ingen gjorde dock bort sig helt, utan de flesta noterade stabila lopp och laget slutade på en klart godkänd 204:e plats.

En annan teknisk nyhet (som fungerade….) var att speakerljudet kablades ut på Internet. Det var också möjligt att skicka mail direkt till speakern. Detta utnyttjades flitigt av Lasse Hogedal som med jämna mellanrum fick lyckönskningar till VSK-laget upplästa av Per Forsberg. Detta gav oss extra publicitet under natten, Tack Lasse!!

I år hade vi förlagt boendet till en skolsal ca 2 km ifrån TC. Detta var mycket lyckat, istället för att bo i ett blött militärtält med högtalare alldeles utanför. Skolan var även utrustad med datorer, så löparna som gått upp för att äta frukost kunde samtidigt höra hur vi var med och tampades i täten, vilket fick de att tända till lite extra.

Mitt samlade intryck ifrån 10-mila är mycket positivt, men det beror nog till största delen på att vi gick så bra. Och förstås den speciella 10-mila-stämningen som alltid infinner sig under natten. För hur kul är det annars att gå och stå i ösregn och lervälling i 20 timmar…. (utan att ens kunna studera en resultatlista….)

/ Jesper