Tältlägret

14-15 juni 2002 Ursands camping

För alla ungdomar 10-16 år.

 

Så står jag och undrar VARFÖR. För dammtussarna, tvätthögarna, smutsen på fönstren, och annat fixande kring hem räcker inte min tid utanför jobbet till. Istället håller jag på att planera, fundera, ringa, ordna och dona kring ett ungdomsläger. Jag som inte ens längre har egna ungar i den åldern! Veckan innan är tanken bara detta är över så jag fick tid att fixa med sådan som normala människor gör. VARFÖR har jag påtagit mig detta?

Jag är naturligtvis inte ensam. De andra ungdomsledarna Anette, Gun-Britt, Eva-Lotta med män finns där. Bodil, Gunnel och så naturligtvis alla ”mina” fantastiska ungdomar.

Jag frågade Rolf Jonsson om han kunde se till att alla får plats med sina tält . Inga problem sa han och gjorde tillsammans med Inge ett jättefint jobb. Det kändes så bra att ta emot våra 250 gäster med ordning och reda till vår vackra plats på campingen längst ned mot vattnet. Jag frågade Kenneth Jonsson om vi kunde låna tält. Det skall jag ordna sa han och åkte extra till Uddevalla och hämtade..

 

Bodil hade ansvar för tarzanbanan. Hon fick fantastiskt bra hjälp av Anders Carlsson, en gammal klättrare, att fixa rep och så vidare Ungdomarna startade i par och förutom Bodil såg Britta och våra egna ungdomar samt en del föräldrar till att tid togs rätt, ingen fuskade ute i vattnet, att alla hinder forcerades. Mycket uppskattat En del blev sura när vi var tvungna att stänga för de ville testa en fjärde gång om tiden kunde förbättras.

Det fanns också möjlighet att testa sprintbana med sportidentbrickor. Lasse hade hand om all banläggning och Gustav skötte uthängningen till hela lägret med lite hjälp av Mikael Palgrim Conny Sahlin hjälpte till med tidtagning. Conny är en sådan som bara finns där på plats och säger inga problem när det skulle fixas något praktiskt eller har kört ihop sig.

Vi hade pampig invigning, ungdomar med en ledare från klubbar indelades i lag och hade till uppgift att ge laget ett namn och göra en skylt. Allt detta signerat våran påhittige och kreative Nisse. Nisse som la ner ett jättearbete på detta läger hade även hand om högtalarna. Då vill vi skänka Rolf Stenström en tanke, som trots att han var upptagen med annat, kom ut och fixade lite bland kablarna så att Fridas och Lasses stämmor hördes över nejden. Mums smakade det med Eva-Lottas och Stefans hamburgare i den ljuvliga fast knottiga kvällen.

Frida och Sandra öppnade kiosken när folket började komma och stängde inte på hela tiden fram till avslutningen! Det betydde att de var uppe hela natten. Levererade på de SMS-beställningar och sålde det mesta i godisväg. De höll en liten rea mellan 02.00-04.00 Personligen trodde jag inte de skulle orka hålla ut hela tiden men detta är tjejer som inte ger sig.

Frukost fixades av ägarna på Ursands camping och avnjöts på Ursandstugans terrass. Vi hade tur och Vänern visade sig från sin vackraste sida båda mornarna.

 Lördagens orienteringsövningar bestod i att kunna hantera kompassen. Lasse har ju vana att lägga banor. Övningarna var av hög klass. Jonas Gustafsson hade fixat uppförstorning av karta och inritning av banor som sedan trycktes upp. Återigen ett bra jobb som gjorde detta till ett proffsigt läger.

Gunnel Palgrim var en av dem som såg till att det blev ett läger. Hade inte hon lovat fixa en del måltider hade vi aldrig vågat ta på oss denna uppgift. Hon hade en rad medhjälpare som hon själv ordnat så därför har jag inte riktigt koll på vilka ni var. På lördagen serverades pastasallad och bröd. Lördag eftermiddag och äventyrsbana Alla skulle förflytta sig längs Dalbostigen till Vattenpalatset. Längs vägen fanns ett antal stationer. Här kändes det lite pirrigt. Kommer de yngre att orka? Dessutom började det regna.

Nu är det ju så att Dalbostigen är en fantastisk stig. Stationerna upplevdes som roliga och de hade ju en del övningar med sig att lösa under vandringen. Därför sa alla som jag erbjöd lift sista biten över bron i hällregnet att de alls inte hade lust att åka bil. Middag på Vänerparken och därefter tre timmar bad. Härligt att komma in efter regn.

Tack Lasse, Thomas, Katarina, Bosse, Kenneth., Gunvor och alla ungdomar samt föräldrar som hjälpte till så att äventyrsbanan blev ett härligt minne trots dåligt väder.

Regnet slutade lagom till att vi kom tillbaka och framåt aftonen serverade Gunnel plus medhjälpare kvällsmacka. Ledarna hade nu nöjlighet att lyssna på Lasse vid en speciell ledarträff.

VM i fotboll. Sverige möter Senegal i åttondelsfinal. Något sådant går inte att missa. Vi flyttar hela arrangemanget till klubbstugan på söndagen. Nisse fixar storbilds-TV och ser till att skyltar kommer dit. Lasse ägnar en bit på lördagnatten att rita om lägerbudkavlen. Så sitter vi alla och är fotbolls fans ett tag innan startsignalen går för den sista övningen..

Frida och Lasse är ett utmärkt speakerpar som ser till att lägermästarna får priser innan Gunnel och hennes medhjälpare åter är framme och serverar köttbullar och potatismos.

Så är detta läger ett minne blott. Många ledare kommer fram och tackar. Deras ungdomar har fått en nytändning på orientering. Många mail har kommit in och tackat för ett bra läger och då känner jag mig så glad till sinnes Och det finns inga varför längre. Bara en visshet om att detta har givit ENERGI. Långt mer än det tagit. Det är väl inget att ta hand om hemmet när man har ett lyckat läger i sinnet. Och tanken dyker upp. Nästa gång vi fixar läger skulle vi kunna…… Nej stopp en sak i taget.

Ekonomiskt har detta givit netto till klubbkassan på 50.326 kr. Jag brukar alltid säga att pengar är inte orienteringens problem. Vi måste vara rädda om alla våra ledare. Har vi kreativa och engagerade ledare och så löser sig pengaproblemen. Jag tycker att vi har många fantastiska personer i klubben och då är det ju bara roligt att få vara med och jobba.

Det här gjorde vi bra!

Gunilla Hogedal