Sammanfattning av OL-tävlingen i oktober.

Då var det dags att sammanfatta tävlingen i år och planera för nästa års upplaga.Det var 20 år sedan vi var senast i Dalaborgsparken, även då hade jag äran att vara tävlingsledare. Skillnaden mot då var att deltagarantalet var betydligt större, 1600 deltagare, det var ju så på orienteringens storhetstid.

Att arrangera en OL-tävling innebär alltid en del förberedelser, första förutsättningen är att ha en karta över området och sedan hitta en lämplig plats att ha tävlingscentrat på. Dalaborgs-parken är ett ställe som innebär många fördelar för oss som arrangörer eftersom det finns så mycket färdigt av det som behövs på ett TC där.

Vår första träff med våra värdar i dalaborgsparkens ledning var väldigt positiv, så vi såg inga problem med att kunna genomföra arrangemanget där, vi fick disponera allt efter vårt behov. Två veckor före tävlingen ringde ledningen för parken och sa att det inte var säkert att vi kunde vara där på grund av att de hade problem med ekonomin så att det fick stänga av vatten och el. Jaha tänkte vi, som lagt banor och gjort det mesta av förberedelserna med parken som utgångspunkt. Vad gör vi nu?

Det gällde att börja planera på alternativ på TC och då föll gräsplanen under Dalbobron somdet bästa alternativet eftersom banorna som Mikael Johansson lagt hade parken som mål, då måste vi ju försöka hålla till så nära parken som möjligt. Efter någon dag fick vi däremot ett positivt besked att allt ordnat sig så att vi fick disponera anläggningen, dock inte dansbanan, så nu var det bara att köra vidare.

Nu fick vi börja registrera alla anmälningar i tävlingsregistret vilket kräver många arbetstimmar trots att det är elektroniskt. Här gjorde Jesper och Anders Carlsson ett jättejobb ihop med Skogsvargarna med många sena kvällar eftersom vi gjorde registreringen gemensamt med OKS. Fördelen med ett samarrangemang som vi hade nu med OKS är att man kan dela på ansvarsområden, det var bra för vår del eftersom vi hade så många arrangemang i år.

En funktion som kräver en stor arbetsinsats är banläggare och där gjorde Mikael Johansson en bra insats, vi fick mycket beröm för banorna trots att tävlingen gick i ett närområde med stigrik terräng. Vädrets makter hade vi ju med oss även denna gång, vilket innebar att det flesta tävlande var mycket nöjda med både vår och OKS tävling. Sedan hade vi ju turen att få till oss VM löpare både bland herrar och damer vilket höjde tävlingens status. Vi får inte glömma vår blomster pyntade mål, resultattavla och toaletter med väldoft och våra goda och billiga våfflor, där jag bland annat hörde en kommentar från en farbror som var med sina anhöriga som åskådare, ”att här kan man ju köpa våfflor till hela familjen.” Allt det här gör att folk kommer ihåg Vänersborgs SK som arrangör, vilket vi bör ha nytta av när vi arrangerar nästa gång.

Jag lyfter på hatten och tackar alla som ställde upp som funktionärer och räknar med att komma tillbaks till er och några till inför vår tävling den 8 september nästa år som även den skall vara ett samarrangemang med OKS. Skillnaden nästa år blir att då krävs det betydligt mer arbete eftersom vi skall ut i skogen igen, med TC ute på ett gärde vid Kattholmen efter vägen mot Sivikan.

Bror Palgrim